stjarngossar_dockor

2012.10.06 - 2012.12.09

Nathalie Djurberg och Hans Berg - Fåfänga försök

Höstens utställning på Röda Sten konsthall med Nathalie Djurberg och Hans Berg visar bland annat det nyproducerade videoverket Bang Your Little Drums. Nathalie Djurberg har med sitt unika konstnärliga uttryck, i kombination med Hans Bergs dova ljudlandskap, etablerat sig på den internationella konstscenen.

 

I Djurbergs fascinerande leranimationer utforskar hon undertryckta rädslor och speglar mänsklighetens allra mörkaste sidor. Djurbergs installationer drar oss in i stormens öga och ner i djupet av omedvetna drivkrafter och dolda begär. Obskyra teman som hämnd, brutalitet, ångest och primitiv sexualitet behandlas med en till synes naiv lekfullhet, som påminner oss om balansgången på den tunna linjen mellan oskuld och fördärv.

I utställningen visas ett antal av Djurbergs senaste videoverk. Offer och förövare är sammanflätade i en ond cirkel av konfliktfyllda relationer, där roller och masker byts ut och där känslan av ömhet ackompanjeras av extremt våld. Verken visar en rad scener, tonsatta av Hans Berg som skapar en hemsökt stämning av andra världar. I Deceiving Looks (2011) slingrar ormar sig in och ut ur sina hålor, med ansiktsmasker vars uttryck ständigt förändras. Från att vara terroriserande och skräckinjagande räddar och omfamnar ormarna slutligen hjältinnan. I det “snuff movies” liknande videoverket I Wasn’t Made to Play the Son (2011) möter betraktaren två män i fågelmasker.  Männen försäkrar att de har goda avsikter, samtidigt som de tvångsmässigt knivhugger den nakna violetta kvinnofiguren på golvet, till synes besatta av den färgglada mänskliga geggan som pumpar ut ur hennes innandöme. De motstridiga känslorna i verket förstärks av Bergs musik där ljudet från en cello skapar en tröstande atmosfär, en stark kontrast till de obsceniteter som visas framför oss. I verket The Parade of Rituals and Stereotypes (2011) möter vi en fruktansvärd vision av politisk, religiös, sexuell och rasistisk dominans. Till synes oskyldiga stjärngossar förvandlas till blodtörstiga Ku Klux Klanmonster, medan präster och domare övervakar en parad av sexiga prostituerade i färd med att mosa, klämma, suga och våldta. 

Det nyproducerade verket Bang Your Little Drums (2012) visas i Katedralen, det största utställningsrummet på Röda Sten konsthall. Besökaren möter en storskalig projektion och kan slå sig ner på de stora skulpturerna, liknande de frukter vi möter i filmen. Verket kretsar kring Djurbergs intresse för transformation och maskerad. Karaktärerna i filmen ändrar skepnad genom att bära masker. Gigantiska frukter bär förvuxna barn, och män erbjuder sig själva som föda då de hopar sig som lager av kött i en jättelik hamburgare. Publiken uppmanas att göra tillägg till installationen genom att skapa egna masker med inspirationen från utställningen och med samma teknik och material som konstnären använder.

Djurbergs arbeten växer fram i gränslandet mellan primitiva krafter, våldsam extas och de begränsningar som försöker att hålla känslorna tillbaka. De närs av den olösliga konflikten mellan bejakande och tabu. Även om vi kan peka på övergripande teman och tendenser i Djurbergs filmer, undgår hennes arbeten kategorisering och får givna konventioner att blekna. De saknar ett tydligt narrativ och historierna är ofullständiga och fragmentariska. Med sina färgglada, groteska figurer beger de sig ut på irrfärder som tycks sträva mot det omöjliga. Känslan av verken förstärks av Bergs kusliga, rytmiska musik som är fylld med dramatiska inslag av klassiska instrument. 

För att närma sig verken bör vi kanske se bortom de scenarier som spelas upp av hennes ytterst verkliga lerkaraktärer och uppmärksamma kontrasten mellan förgrund och bakgrund. Det är ingen tillfällighet att bakgrunderna i hennes leranimationer ofta är hämtade från verkliga miljöer, fyllda med retoriska meningar som dyker upp och försvinner på väggarna. Och det är där, någonstans i bakgrunden som vi möter en underliggande tendens i hennes arbete: en tvångsmässig upprepning av famlande försök som aldrig tycks nå sitt mål, utan i stället endast genererar nya ... fåfänga försök... 

Djurbergs videoverk påminner oss om det omöjliga och fåfänga i att försöka förneka saker vi fruktar eller inte vill prata om, såsom våld, sex  och grymhet,  trots att det är en del av det som gör oss till människor. Djurberg och Bergs arbete ger på så sätt uttryck för en kritik av alla maktstrukturer och sociala konstruktioner som vi skapat för att undertrycka våra dolda begär och frånse det vi vet kommer att hemsöka oss, förr eller senare, i en eller annan form, genom det kollektiva eller personliga.

När man tittar på utställningen Fåfänga försök, kan man inte låta bli att tänka på ett citat från George Batailles Inner Experience:  “All profound life is heavy with the impossible”. Allt djuplodande liv är tyngt av det omöjliga.

Om konstnärerna

Nathalie Djurberg föddes 1978 i Lysekil.  Hon är utbildad vid Konsthögskolan i Malmö där hon tog sin masterexamen (MFA) 2002. Hennes arbeten har sedan dess ställts ut i uppmärksammade utställningar både i Sverige och internationellt. Utställningar Making Worlds, ställdes ut på Venedig Biennalen 53 (2009), och visade installationen The Experiment för vilken hon blev tilldelad det prestigefulla priset Silver lejonet för unga lovande konstnärer. Hennes senaste utställning The Parade visades nyligen på New Museum i New York och kommer att visas på Yerba Buena Center for the Arts, i San Francisco. Hennes tidigare separatutställning Snakes know it’s yoga, som visades första gången på Galleria Giò Marconi i Milano (2010), har även ställts ut på Kestnergesellschaft i Hannover och på Museum Boijmans Van Beuningen i Rotterdam. Hennes verk finns representerade i en rad samlingar som Hammer Museet, Moderna Museet i Stockholm och Solomon R. Guggenheim Museet i New York. Hon representeras av Zach Feuer Gallery i New York and Galleria Giò Marconi i Milano.

Hans Berg föddes i Rättvik 1978 men är nu baserad i Berlin. Han är musikproducent och gör techno- och housemusik, samt musiken till Nathalie Djurbergs videoverk. Förutom ett par musikkurser är han till största delen självlärd. Han började spela trummor i flera punk- och rockband som fjortonåring. Ett år senare fick han sin första synthesizer och började sampla och producera elektronisk musik. Berg och Djurberg träffades i Berlin 2004 och Bergs musik har sedan dess ackompanjerat Djurbergs videoverk och installationer i deras gemensamma utställningar.